Skatila
UNGDOMSLOKALEN SKATILA UF
Wasa ungdomsförening grundades 1894. I verksamhetsområdet ingick till en början Mustasaari, Vasa, Kvevlax och Solf men det visade sig snabbt att verksamhetsområdet var för stort och därför bildade Kvevlax och Solf egna föreningar. Föreningens symbol utåt blev en flagga med blå botten och gula stjärnor. Den största stjärnan i hade vasavapnet i mitten för att symbolisera moderföreningen.
Föreningen hade ingen lokal under de första åren utan verksamheten bedrevs i olika lämpliga utrymmen. I mars år 1900 köpte föreningen sin första lokal, en stuga i Martois. Med tiden blev dock stugan för trång och man började planera att bygga ett föreningshus. Föreningshuset i Skatila byggdes år 1910 och bland annat finansierades genom lotterier, insamlingar och frivilligt arbete.
20 år efter att ungdomslokalen stod klar var det dags för den första renoveringen. Då revs tornet i byggnadens sydöstra hörn och invändigt bytte rummen plats. Det senaste grundliga renoveringen genomfördes 2015.
SKATILA BRO
Skatila bro färdigställdes sommaren 1905. Fram tills dess hade man använt sig av en färja för att ta sig över älven. Planerna på att bygga en bro tog fart 1902 då byamännen i Östra Korsholm gjorde upp ett kostnadsförslag för brobygget. Det var tänkt att bron i huvudsak skulle finansieras med statsbidrag och byggas av kommunen. Staten beviljade endast en mindre summa för bygget och kommunen beslöt sig då för att dra sig ur. Byamännen fick veta att de kunde använda det beviljade statsbidraget om de själva ville bygga bron.
Historien visar att det redan då fanns en ”vi kan själva”-anda i Östra Korsholm. Bönderna började leta stenar som skulle passa till brogrunden. Det var viktigt att stenarna var av ett starkt material så att man skulle kunna kila dem och forma dem till brokistor. För att kunna betala för bygget infördes en broavgift som fanns kvar ända in på 1920-talet. För brovaktaren byggdes en brovaktarstuga att bo i. Stugan, som nu är riven, såldes på auktion 1927.
POSTEN VID SKATILA
Vid Skatila fanns mellan åren 1913 och1920 en poststation som också hade egen poststämpel. På poststämpeln stod det Skatila och på sigillstämpeln Nikolaistad. Veikarsborna ansåg att posten borde ha placerats mera centralt och använde sig därför inte speciellt mycket av postens tjänster. Omsättningen blev därför liten och posten drogs in 1920. 1939 öppnades ett nytt postkontor i Östra Korsholm. Den här gången i Veikars i ett privat hem på Pörnvägen. Verksamheten fortsatte fram till år 1991. Efter stängningen fungerade Veikarsboden som postombud fram till 31.5.1993.
Wasa ungdomsförening grundades 1894. I verksamhetsområdet ingick till en början Mustasaari, Vasa, Kvevlax och Solf men det visade sig snabbt att verksamhetsområdet var för stort och därför bildade Kvevlax och Solf egna föreningar. Föreningens symbol utåt blev en flagga med blå botten och gula stjärnor. Den största stjärnan i hade vasavapnet i mitten för att symbolisera moderföreningen.
Föreningen hade ingen lokal under de första åren utan verksamheten bedrevs i olika lämpliga utrymmen. I mars år 1900 köpte föreningen sin första lokal, en stuga i Martois. Med tiden blev dock stugan för trång och man började planera att bygga ett föreningshus. Föreningshuset i Skatila byggdes år 1910 och bland annat finansierades genom lotterier, insamlingar och frivilligt arbete.
20 år efter att ungdomslokalen stod klar var det dags för den första renoveringen. Då revs tornet i byggnadens sydöstra hörn och invändigt bytte rummen plats. Det senaste grundliga renoveringen genomfördes 2015.
SKATILA BRO
Skatila bro färdigställdes sommaren 1905. Fram tills dess hade man använt sig av en färja för att ta sig över älven. Planerna på att bygga en bro tog fart 1902 då byamännen i Östra Korsholm gjorde upp ett kostnadsförslag för brobygget. Det var tänkt att bron i huvudsak skulle finansieras med statsbidrag och byggas av kommunen. Staten beviljade endast en mindre summa för bygget och kommunen beslöt sig då för att dra sig ur. Byamännen fick veta att de kunde använda det beviljade statsbidraget om de själva ville bygga bron.
Historien visar att det redan då fanns en ”vi kan själva”-anda i Östra Korsholm. Bönderna började leta stenar som skulle passa till brogrunden. Det var viktigt att stenarna var av ett starkt material så att man skulle kunna kila dem och forma dem till brokistor. För att kunna betala för bygget infördes en broavgift som fanns kvar ända in på 1920-talet. För brovaktaren byggdes en brovaktarstuga att bo i. Stugan, som nu är riven, såldes på auktion 1927.
POSTEN VID SKATILA
Vid Skatila fanns mellan åren 1913 och1920 en poststation som också hade egen poststämpel. På poststämpeln stod det Skatila och på sigillstämpeln Nikolaistad. Veikarsborna ansåg att posten borde ha placerats mera centralt och använde sig därför inte speciellt mycket av postens tjänster. Omsättningen blev därför liten och posten drogs in 1920. 1939 öppnades ett nytt postkontor i Östra Korsholm. Den här gången i Veikars i ett privat hem på Pörnvägen. Verksamheten fortsatte fram till år 1991. Efter stängningen fungerade Veikarsboden som postombud fram till 31.5.1993.